Jag vill inte längre tänka på dig, om du ändå inte tänker bry dig.



Jag vill inte tänka på dig. Jag vill bara glömma allt det här och gå vidare. Men hur lätt är det när någon varit en sådan stor del av ens liv? Både bra och dåliga saker har hänt men vi har alltid funnit varandra tillslut. Nu vet jag inte alls hur det kommer att bli. Överlämnar allt till dig för mitt hjärta orkar inte mer. Klarar inte av att kämpa för något som ändå inte går framåt. När det bara kommer saker i vägen och inget man gör uppskattas. Det blir bara genomskinligt och så står man där, med ett tomt hjärta då man gett allt. Medans den andra personen inte bryr sig tillräckligt. Inte ser det fina, ser hur mycket man försöker. Hur mycket man förstör sig själv bara pågrund av denna person. Tomhet. Har inget kvar att ge. Fick höra att vi skulle skita i allt om vi skulle börja om från början och bara vara kompisar. Men jag ser inte honom som en vän längre. Kan inte göra det då jag är helt slut. Då jag inte fått ut något bra av våran vänskapsrelation i det stora hela. Tyvärr måste man lära känna varandra på nytt ibland. Inte vara så nära utan ha lite avstånd. Men det föll visst inte honom i smaken så då var det bara att ge upp helt. Det var vad han sa. Så nu vet jag inte riktigt hur det blir. Men det är upp till honom. Vill han någon gång försöka och vara min "kompis" så får han ta tag i det. För jag har ingenting. Ingenting kvar att ge. 


 

Måndag försöker att överleva.

min fina kusin. 
behöver henne nu när allt är svårt och svart och jobbigt. vill mest bara gråta hela tiden men försöker hålla mig uppe över ytan. ibland är man ju lite tjuriga mot varandra visst, och jag blir lätt ledsen. speciellt när jag är så känslig. men det är så mycket annat som spelar roll.

att hon finns här och att jag vet att hon alltid kommer finnas vid min sida. hon är familj.

ajajaj vad jobbigt allt är. men måste försöka att bara andas. skolan gör att tankarna kan försvinna en stund. efteråt bedövar jag allt med shopping och sötsaker. snart, snart kanske jag kan få må bra. 

det är med kräftorna jag avslutar denna sommar.

Kräftor fredag, lördag, söndag. Med alla dom bästa. Fredagens kräftskiva var den bästa med mina finaste, lördagens inte lika bra men härligt att vara nere vid stugan med familjen och söndagen var spännande då den jag åt med aldrig ätit kräftor förut. 
 
Imorgon börjar skolan och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Är inte alls trött men borde försöka sova snart då jag måste upp i hyfsad tid. Är livrädd om jag ska vara ärlig. Avskyr skolmiljön, att det är så mycket människor överallt och denna gång har jag ingen nära vän med mig. Alla dom personer jag varit närmst med i klassen har slutat på ett eller annat sätt så nu står jag ensam kvar. 
 
Försöker andas för det kommer ju gå bra, är lite för dramatisk kanske. Men hellre tänka att det kan gå lite värre så kanske jag kommer hem imorgon överlycklig över att ha börjat skolan igen, har hälsat på alla mina gamla klasskompisar och allt bara är underbart. Mhm... Jaja, ska ha en fin höst i alla fall, om det inte blir bra i skolan ska jag i alla fall ha det bra efteråt med mina finaste <3 
 

RSS 2.0