Hur ont det gör

Han förstår inte hur ont jag har det. Han förstår inte hur ont det gör. Han förstår inte hur nära jag är på att bryta ihop. Hur ont jag har i halsen, hur nära jag är på att spy. Hur mycket jag håller på att kollapsa. Att varje ord jag säger att nej jag inte vill vara med honom så är det bara falskt och jag vill hoppa från något högt högt. Känna hur det smärtar fysiskt istället för den psykiska smärtan. För det gör så ont. Ont ont ont. 

Att jag säger att jag inte vill att han ska komma men att det är allt jag vill. Önskar att han var här. Så mycket. Så mycket så att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Men fortfarande är det bara om honom det handlar. Det är det som smärtar mig. Att även när jag är ledsen är det honom det handlar om.

Är jätte snurrig just nu. Känns som att jag ska svimma. Vi la just på. Vet inte om det här är hejdå. För alltid. 

Kanske är bäst men vad vet jag. Nu sätter jag upp muren igen. Muren jag får när jag mår så dåligt att jag inte vet vad jag ska göra. då låtsas jag vara iskall istället. Låtsas som att jag inte har några känslor. När det egentligen är känslor jag har. Känslor som är för starka och som slår omkull mig om jag känner efter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0