Solo mag.


Just nu sitter jag och läser solo mag. och väntar på att Jessi ska bli klar. Då ska vi upp på stan och till Satins uteservering. Funderar på att byta om ifall det blir lite kyligt, men får se hur det blir.

Något jag ofta tänker på är mina ärr. Mina ärr jag har på armarna. Dom jag skäms så mycket över. Men varför egentligen? Dom hamnade där för att jag inte kände att det fanns någon annan utväg. Dom gjorde så att jag kunde andas för en stund och det är ingenting någon ska behöva skämmas över. Det är så många som skär och har skärt sig och att dölja sin kropp gör det bara svårare för folk att prata om sina smärtor och sår. 

Förövrigt så har jag inte rakat mig på en vecka. Tänker att jag ska köra på nu ett tag. För det där har jag också skämts över förut. Lite hår under armarna eller på benen. Så fort stubben kommer ut har jag haft panik över att visa mig. Men vet ni vad. Alla har ju faktiskt hår. Och jag blir inte mer ofräsch för det eftersom att håret finns där av en anledning, att skydda kroppen. Så nu kör jag på ytterligare en rakfri vecka, för får männen ha hår överallt ska väl jag ändå få ha det. puss.

Onsdag 27e Maj.

Topp, kjol och "kimono" från H&M - Skor från Din sko.

Ja, idag hade jag tänkt ta mig iväg till skolan men när jag kommer till busshållsplatsen står det att den inte börjar gå där försen i Juni då vägarbetet dragit ut på tiden. Blev sur och grinig så ringde till Oscar som lyckades få mig lite glad igen. Gick ut och tog lite bilder, idag har jag på mig en superskön outfit som jag tycker passar perfekt en dag som denna då jag är lite tjurig ;) 

Ikväll står det lite smått och gott på schemat så vi får se vad det blir! ha en underbar onsdag. puss.
 
 

Han.

Saknar honom så mycket. Min underbara pojkvän. Blir fnissig bara jag tänker på det. Han är min. Jag är hans. 
 
Vi är inte alls lika, men vi förstår varandra på djupet. Han accepterar mig för den jag är. Han accepterar mina knasiga sidor, mina hemska sidor, min grinighet, min sprallighet, ja han accepterar mig för allt och det gör att mitt hjärta blir varmt av kärlek. Att han orkar med mig, jag förstår inte. Hur kan någon som han som är så full av värme, glädje, lugn och kärlek vilja ha mig som är så kaotisk? Jag förstår inte. 
 
Om några dagar är han borta i värmen, min fina. Jag hoppas han kan njuta och inte tänka på mig lika mycket som jag kommer att tänka på honom. Varje dag kommer jag att tänka på honom och le. Varje dag kommer jag tänka på honom och mitt hjärta kommer att värka av saknaden som bara blir större och större för varje sekund vi är borta från varandra. 
 
Jag har aldrig haft det såhär. Att jag har varit så bubblande och fullkomligt nykär, att allt bara klickar och ingenting blir fel. Min kärlek. Min fina, älskade pojkvän. Jag undrar när jag kommer förstå att det här är sant. Att man kan få må såhär bra utan något drama. Utan att få massa skit kastat på sig eller känna att man inte räcker till, att man är fel. Min vackra. Jag älskar dig. 
 

RSS 2.0